Vilka utbildningsformer finns för vuxna i Sverige?

Översikt: utbildningsformer för vuxna i Sverige

Vuxenutbildning i Sverige är uppdelad i tre nivåer: grundläggande, gymnasial och eftergymnasial nivå. Vilken form som passar dig beror på vad du vill studera, vad du studerat tidigare och hur du helst studerar. Alla studerande har rätt till likvärdig utbildning och att utvecklas efter sin egen förmåga. Har du exempelvis en funktionsnedsättning har du rätt till de hjälpmedel du behöver för att delta på lika villkor som andra.

På grundläggande nivå läser du ämnen som motsvarar grundskolans; på gymnasial nivå ämnen som motsvarar gymnasieskolans. Den som är för gammal för grundskolan eller gymnasieskolan kan i stället välja kommunal vuxenutbildning (komvux) eller folkhögskola. Eftergymnasialt finns yrkeshögskola samt universitet och högskola. Är du osäker på vad du kan studera kan en studie- och yrkesvägledare ge stöd och information så att du kan fatta beslut om studiemål och yrkesmål.

Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Du kan börja på komvux från och med 1 juli det år du fyller 20 år, eller tidigare om du har gymnasieexamen eller studiebevis från gymnasiet. Där kan du läsa samma ämnen som yngre personer läser i grundskolan eller gymnasieskolan, läsa svenska för invandrare (sfi), komplettera tidigare utbildning eller gå en yrkesutbildning på gymnasial nivå.

Upplägget är flexibelt: du kan studera på heltid, deltid, på distans eller i klassrum, och utbudet av ämnen är ofta brett. Vill du höja ett betyg kan du tenta av det aktuella ämnet. Det kan i sin tur göra att du hamnar i en annan urvalsgrupp om du senare söker till högskola eller universitet – vilka urvalsgrupper som finns beskrivs på antagning.se.

Kommunen bestämmer utbudet, så vilka kurser och yrkesutbildningar som erbjuds varierar. Besök din kommuns webbplats eller kontakta en studie- och yrkesvägledare i kommunen för att ta reda på vilka möjligheter som finns där du bor.

Komvux som särskild utbildning

Komvux som särskild utbildning är en form av vuxenutbildning. Där kan du studera på grundläggande eller gymnasial nivå, välja mellan olika kurser och studera svenska för invandrare parallellt med dina andra kurser. Kontakta vuxenutbildningen i din kommun för att få veta vilka kurser som erbjuds och hur ansökan går till där du bor.

Folkhögskola

Folkhögskolan vänder sig till vuxna över 18 år och har tre vanliga spår. Allmän kurs är för dig som behöver komplettera grundskolan eller gymnasiet och vill bli behörig till högskola och universitet. Profilkurser är för dig som vill fördjupa dig i ett särskilt intresse, till exempel musik eller konst. Dessutom finns yrkesutbildningar, till exempel till undersköterska, och vissa skolor har kurser som vänder sig speciellt till dig som nyligen har kommit till Sverige. Skolorna drivs ofta av folkrörelser, stiftelser eller regioner, och varje folkhögskola bestämmer själv över sin profil och sina kurser. Undervisningen har mindre fokus på prov och mer på diskussion, projekt och reflektion, och mycket lärande sker i grupp och genom samtal.

Du ansöker direkt till den folkhögskola du vill gå på. Söker du flera kurser behöver du skicka en ansökan till varje skola, eftersom varje folkhögskola ansvarar för sin egen antagning. Vilka bilagor som krävs beror på kurs och skola: många vill ha ett personligt brev där du berättar om dig själv och varför du söker, ibland behövs betyg från tidigare studier eller intyg från arbete, vissa kurser (till exempel estetiska utbildningar) kan kräva arbetsprover, och ibland ett personbevis. Det kan finnas lediga platser även efter att terminen har börjat – särskilt i början av terminen – och du kan då kontakta skolan direkt och fråga om reservplatser eller väntelista.

All utbildning på folkhögskolor är gratis, och på många skolor kan du bo på skolan medan du studerar; då betalar du hyra för ett rum. Du kan få studiemedel från CSN om du går en kurs som är längre än tre veckor. Hur mycket du får och hur länge du kan få studiemedel beror bland annat på din ålder och hur länge du har studerat tidigare.

Yrkeshögskola

Yrkeshögskola är en eftergymnasial utbildningsform som du kan söka efter avslutad gymnasieutbildning, antingen som enstaka kurs eller som ett helt program. Antagningskraven varierar mellan olika kurser och program, och du hittar dem på skolornas egna webbplatser. För att hitta kurser och program på yrkeshögskolor kan du använda Myndigheten för yrkeshögskolans webbplats. Utbildning vid yrkeshögskola är i likhet med universitet och högskola ofta gratis.

Universitet och högskola

På högskola och universitet kan du läsa enskilda ämnen eller program som leder till en examen. Studierna är indelade i tre nivåer: grundnivå (kandidatexamen), avancerad nivå (masterexamen) och forskarnivå (forskning och doktorsexamen). Universitet kan generellt ge examina på forskarutbildningsnivå, medan en högskola måste ansöka om tillstånd för att få utfärda examina på forskarnivå – och då inom avgränsade områden. Ett enskilt ämne är ofta några veckor, medan ett helt program kan vara några år.

För att bli behörig måste du ha grundläggande högskolebehörighet från gymnasiet. För vissa program krävs dessutom särskild behörighet, vilket innebär att du måste ha läst vissa specifika gymnasieämnen. Många program och enskilda ämnen går att läsa på distans, och du kan studera på hel- eller halvfart – helfart är ofta 40 timmar per vecka. Kurser och program hittar du på Universitets- och högskolerådets (UHR) webbplats, och de exakta antagningskraven beskrivs på respektive skolas webbplats.

Arbetsmarknadsutbildning och insatser via Arbetsförmedlingen

Är du inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kan du få delta i en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för att öka dina chanser till jobb. Utbildningen varvar teori med lärande ute på en arbetsplats och ger kompetens som efterfrågas. Kurserna och utbildningarna ges av olika anordnare på uppdrag av Arbetsförmedlingen, runt om i landet, och du får ekonomiskt stöd under tiden.

För dig som behöver förbereda dig inför studier finns fler insatser. Saknar du slutförd gymnasial utbildning och känner brist på motivation kan du som inskriven arbetssökande gå en studiemotiverande kurs på folkhögskola, som ska stärka motivationen, ge verktyg i studieteknik och grundläggande kunskaper i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Deltar du i etableringsprogrammet kan du gå en etableringskurs på folkhögskola, där du läser svenska ofta varvat med studiebesök, praktik och andra insatser som förbereder dig för fortsatta studier eller jobb. Behöver du bättre svenska för att kunna arbeta eller gå en yrkesutbildning finns yrkessvenska – för att delta behöver du vara inskriven och veta vilket yrke du siktar på eller vilken utbildning du planerar att söka.

Är du inskriven arbetssökande kan du också få individuell vägledning av en studie- och yrkesvägledare hos en av Arbetsförmedlingens leverantörer, där ni tillsammans kartlägger dina intressen och kompetenser och gör en karriärplan. Har du en funktionsnedsättning finns möjlighet att få pedagogiskt stöd i vissa av utbildningarna, vid behov kompletterat med hjälpmedel. Arbetssökande med en akademisk examen kan dessutom komplettera med kurser.

Komplettera utländsk utbildning

Har du en högskole- eller universitetsexamen från ett annat land än Sverige kan du komplettera din utbildning här. För reglerade yrken är en kompletterande utbildning ett krav för att få arbeta inom yrket, och utbildningen leder till det som krävs – till exempel ett certifikat eller en legitimation. Vilka yrken som är reglerade framgår av Universitets- och högskolerådets (UHR) webbplats. De kompletterande utbildningarna ger rätt till studiemedel och är 1–2 år långa.

Exempel på kompletterande utbildningar och deras omfattning: apotekare 70 högskolepoäng vid Göteborgs universitet eller Uppsala universitet (distanskurs), barnmorska 60 högskolepoäng vid Karolinska Institutet för dig med barnmorskeexamen från ett land utanför EU/EES och Schweiz (både teoretiska och verksamhetsförlagda studier ingår, och utbildningen ger möjlighet att söka svensk barnmorskelegitimation), biomedicinsk analytiker 90 högskolepoäng vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Kristianstad (svensk legitimation söks via Socialstyrelsen), jurist 120 högskolepoäng vid Stockholms universitet samt läkare 60 eller 120 högskolepoäng vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Karolinska institutet respektive Umeå universitet. Undervisningsspråket är svenska i dessa utbildningar.

Vill du arbeta i Sverige med en utbildning från ett annat land kan du också behöva översätta dina betyg eller få den utländska utbildningen bedömd. Saknar du dokument från din tidigare utbildning finns möjlighet att få hjälp med att bedöma din kompetens.

Statistik över utbildningsformer för vuxna i Sverige

Vägledning, studiestöd och sökvägar

Studie- och yrkesvägledning finns ofta på skolor för vuxna i din kommun, till exempel på komvux, samt på högskolor och universitet – kontakta din kommun för att komma i kontakt med en vägledare, och du kan hitta vägledare via Skolverkets webbplats. Hos studie- och yrkesvägledningen kan du få hjälp med att beställa betyg från din utbildning, att ansöka om plats på olika utbildningar och kurser, information om vad som krävs för att komma in på en utbildning eller kurs samt annan information om utbildning och arbetsmarknad.

För att finansiera studierna ansöker du om bidrag och lån från CSN. På folkhögskola krävs att kursen är längre än tre veckor för att du ska kunna få studiemedel, och kompletterande utbildningar för reglerade yrken ger också rätt till studiemedel.

För att hitta och jämföra utbildningar finns flera sökvägar beroende på utbildningsform: Universitets- och högskolerådets webbplats för kurser och program vid universitet och högskolor, Myndigheten för yrkeshögskolans webbplats för yrkeshögskolan och folkhögskola.nu för folkhögskolornas kurser och utbildningar. Din kommuns webbplats visar vad som erbjuds inom komvux. På studentum.se finns information om över 9 000 utbildningar från universitet, högskolor, yrkeshögskolor, folkhögskolor, yrkesutbildare, komvux och skolor i utlandet, med uppgifter som behörighetskrav, antagningspoäng, boendesituation och eventuella kostnader så att du kan jämföra alternativ.