Hur bedömer du utbildningens arbetsmarknadsvärde?

Vad menas egentligen med en utbildnings arbetsmarknadsvärde?

Arbetsmarknadsvärdet rymmer flera utfall som måste mätas var för sig: andelen examinerade med arbete, hur väl arbetet stämmer med utbildningen, yrkets lön, var jobben finns och hur väl yrkeskunskaperna håller när efterfrågan skiftar. Ett högt värde på ett mått säger inget om de andra: en utbildning kan ge jobb snabbt men låg lön, eller hög lön men svag matchning mot det du utbildat dig till.

SCB beskriver arbetsmarknaden som ständigt föränderlig: både vad vi arbetar med i dag och hur hög utbildning vi har skiljer sig från för några årtionden sedan. Samma myndighet konstaterar att lönen beror på vad du jobbar med och på om du är ung, gammal, man eller kvinna. Arbetsmarknadsvärdet sitter därför inte i utbildningen själv, utan formas av yrke, region, ålder, kön och konjunktur.

Utbildning väger ändå tungt enligt Arbetsförmedlingens bedömning: allt tyder på att utbildning fortsätter bli en allt viktigare faktor för att få jobb, och en fullföljd gymnasieutbildning är ofta ett grundkrav medan många yrken kräver yrkes- eller högskoleutbildning. Arbetsmarknadsanalytikern Kerstin Eriksson säger att utbildning och yrkeskunskaper ger både bra jobbmöjligheter och bättre beredskap när arbetsmarknaden förändras. Beredskapen glöms oftast bort när utbildningar jämförs.

I praktiken bör du fråga: ”Vilka yrken leder utbildningen till, och hur ser etablering, matchning och lön ut i just de yrkena?” – i stället för att bedöma utbildningen efter namn eller nivå.

Läs siffrorna rätt: etablering, matchning och konjunktur

Yrkeshögskolan visar hur en enda siffra kan missvisa. Av de examinerade från yrkeshögskolan 2024 hade 81 procent arbete som huvudsaklig sysselsättning hösten 2025, en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Men bara 58 procent hade ett arbete som helt eller till största delen överensstämde med utbildningen. Andelen vars arbete inte alls stämde med utbildningen ökade: 16 procent bland kvinnor och 18 procent bland män.

Skillnaden mot tidigare år visar varför enskilda år måste läsas i en serie. Andelen med helt eller till största delen matchande arbete var 71 procent så sent som 2019 och har sedan fallit till 58 procent 2025. SCB:s Evalena Anderson förklarar mönstret: att svårigheter att få ett arbete överhuvudtaget är det vanligaste skälet till att arbetet inte överensstämmer med utbildningen. Låg matchning behöver alltså inte betyda att utbildningen är fel, utan att arbetsmarknaden är trög.

Konjunkturen slår dessutom olika hårt mot olika områden, vilket gör genomsnitt särskilt vanskliga. Inom hälso- och sjukvård, transport, säkerhetstjänster samt lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske hade fler än 90 procent arbete året efter examen. Inom data/it var andelen 69 procent – den lägsta nivån som uppmätts där – och närmare en tredjedel av dem som ändå fått jobb hade ett arbete som inte alls stämde med utbildningen. Totalen på 81 procent döljer både stabila områden och områden som tappat kraftigt.

Ytterligare en tolkningsnyckel: den statistiskt säkerställda nedgången jämfört med föregående år gällde bara två utbildningsområden – Ekonomi, administration och försäljning samt Data/it. Övriga rörelser kan vara brus. Vill du bedöma en utbildning bör du därför titta på flera år, på matchning – inte bara andelen i arbete – och på vilket område din utbildning tillhör.

Andel i arbete och matchning efter yrkeshögskoleexamen 2025 – jämfört med tidigare år

Lön efter utbildningsnivå – men också yrke, kön och region

Medellönen i Sverige var 42 900 kronor i månaden 2025 enligt SCB: 40 600 kronor för kvinnor och 45 100 kronor för män. Generellt gäller att ju mer man utbildar sig, desto högre lön får man. Gruppen med grundskoleutbildning kortare än nio år tjänar mindre än hälften så mycket som gruppen med forskarutbildning. I klartext 2025: eftergymnasial utbildning på tre år eller mer gav 47 600 kronor för kvinnor och 56 400 kronor för män, forskarutbildning gav 62 600 respektive 68 100 kronor och treårig gymnasial utbildning 34 800 respektive 40 100 kronor.

Två förbehåll är avgörande när du använder tabellen. För det första har SCB ingen statistik om ingångslöner och hänvisar den som behöver dem till fackförbund eller branschorganisation. Vill du veta vad en nyexaminerad tjänar måste du hämta siffror från yrkets parter, inte från nivåstatistiken. För det andra ligger könsskillnaden inbyggd i varje nivå – på varje utbildningsnivå tjänar män mer än kvinnor i SCB:s tabell – så en utbildnings löneutfall kan inte läsas rakt av från nivån.

Lönen varierar också kraftigt med var i landet du arbetar. Högst genomsnittslön 2025 hade Stockholmsregionen med 48 300 kronor totalt. Mellersta Norrland låg på 39 100 kronor och Norra Mellansverige på 39 200 kronor. Skillnaden mellan högsta och lägsta region i SCB:s tabell är omkring 9 000 kronor i månaden.

För en enskild utbildning ger lönenivåstatistiken alltså en bakgrund, inte ett svar. Kombinera den med yrket och branschen som utbildningen faktiskt leder till, och med ingångslönerna som yrkets fackförbund eller branschorganisation redovisar.

Medellön i Sverige per månad 2025 – efter utbildningsnivå och kön

Medellön i olika regioner 2025 – jämförelse mellan Stockholmsregionen och Mellersta Norrland

Prognoser visar riktning – inte garanti

Arbetsförmedlingen har tagit fram nulägesbedömningar och efterfrågeprognoser på fem års sikt för cirka 180 yrken. I publiceringen från april 2024 pekas hälso- och sjukvård, transport och data/it ut som områden med flera yrken som förväntas ha bäst jobbchanser både 2024 och på fem års sikt. Bland högskoleyrken med störst jobbchanser nämns hälso- och sjukvård, pedagogik, teknik och data/it. Bland yrken som kräver lägre utbildningsnivå nämns undersköterska, lastbilsförare, bilmekaniker, kockar samt maskinoperatörer och montörer.

Prognosen säger samtidigt något om utbildningens roll: de flesta yrken med goda utsikter kräver utbildning. En fullföljd gymnasieutbildning är ofta ett grundkrav, men enligt Arbetsförmedlingen behövs många gånger också en yrkes- eller högskoleutbildning. Många yrkesinriktade gymnasieprogram leder fram till yrken med stora möjligheter till arbete.

En prognos är en bedömning vid en tidpunkt, inte ett löfte. Myndigheten för yrkeshögskolans analytiker Joel Junros säger om data/it att det är för tidigt att avgöra vad i utvecklingen som är en effekt av lågkonjunkturen och vad som kan vara mer långsiktiga förändringar i kompetensbehovet. Han pekar på att ökande AI-användning påverkar hur arbetsuppgifter utformas och vilka kompetenser som efterfrågas. Läget kan alltså skifta även inom ett område som prognosen lyfter fram.

Använd därför prognosen som en riktningsvisare: slå upp yrkena som din utbildning leder till, se om de finns bland dem med bedömt goda jobbchanser och väg in hur hårt området historiskt har påverkats av lågkonjunktur.

Yrken med bäst jobbchanser enligt Arbetsförmedlingens prognos (2024–2029)

Samma utbildning kan vara värd olika mycket på olika håll

Vägen till första jobbet går inte bara genom examen. I regeringens underlag SOU 2006:31, ”Anställ unga!”, konstateras att studerande vid vissa utbildningar oftast får arbete efter studierna, vilket i hög grad kan härledas till kontakter och nätverk de fått under utbildningen. Kontaktnät, praktikinslag och branschförankring är därför relevanta kvalitetsmått när du jämför utbildningar – de syns inte i etableringsstatistiken men påverkar den.

Geografin spelar roll på två sätt. Dels skiljer sig lönenivån mellan regioner, med Stockholmsregionen högst i SCB:s tabell för 2025 och Mellersta Norrland lägst. Dels ser efterfrågan olika ut i olika delar av landet, så samma examen kan ge snabb etablering i en region och lång väntan i en annan. Rörlighet är därför en del av utbildningens värde för dig, inte en separat fråga.

Erfarenhet och konkurrens förändrar också värdet över tid. Inom data/it säger MYH:s analytiker Joel Junros att branschen blivit mer selektiv: företagen rekryterar juniora utvecklare i lägre takt och prioriterar i högre grad kandidater med lång erfarenhet och specialistkompetens, vilket missgynnar dem som precis avslutat sin yrkeshögskoleutbildning. Samma examen kan alltså vara värd betydligt mer för den som redan har yrkeserfarenhet eller specialistinriktning än för den som kommer direkt från studierna.

Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Magnus Wallerå beskriver hur utbudet anpassas löpande: antalet utbildningar ökas där behoven är som störst och minskas där efterfrågan är svagare. Det visar att utbildningsvärdet är rörligt – kontrollera när en utbildning startades och om området den tillhör fortfarande är prioriterat.

Checklista: så bedömer du en utbildnings arbetsmarknadsvärde

Checklista: så bedömer du en utbildnings arbetsmarknadsvärde